det är din gråt för världens ondska som gäller
receptet på befrielse heter du
intensiva blodhundsögon äter på de som orkar höra
drömslickarögon
stjäl
äter

en spermafull hink sänker dig in i nirvana
några sekunder senare är du på gång igen
skriket i dig är askgrått
du parkerade din likbil i mitt ömmaste kvarter
saligen ber jag dig nu att dra åt helvete
dra dra
du hade milda drag
kanske ville du bara vara snäll när du tog över mitt liv
talade på ett sätt som fick mig att dö i skorna
börja bläddra i en bok med tomma sidor
jag släppte allt för hällregnet
måste få fritt strömma över fängelseparken och dammluddiga rummet där dina kvarlevor låg bevakade om nätterna
jag står i trappan och skakar loss magneten
som sitter fastopererad i bröstet
blodigeln
gulliga du som glömde mitt namn
blandade ihop det med en stackars död nu igen

en gång gav du mig en nektarin att hålla i
vi skulle flyga hem
men att flyga har aldrig hjälpt mig
jag kan se dig gå till baren
gnistrande av jord
av oläkt brandskada från barndomen
ständigt pågående katastrof

ditt elektriska underliv kopplar upp sig på nätet
bara att hitta på ett namn säger du
men jag vill inte ha dig
jag slänger dig
utan att vara efterhängsen
skaver jag av ögonen mot kylskåpet
vi älskade aldrig varandra
vi bara råkade vara nära som systrar

äntligen låtsas du inte
kappan är blank
kall på utsidan
vit av mjölk
när jag såg den du drömde om att vara
pölar av blod vi stod i pölar av blod