Nätterna blir längre
Snart ska löven skifta färg
Men inne här har redan blivit höst
Ensamhetens plågor
Jag gråter mig till sömns
Jag söker men jag finner ingen tröst

Drömmer om den natt då
Jag fick ha dig bredvid mig
Den natt jag trodde att jag hittat hem
Du log mot mig och sa
”Nu glömmer vi i morn
I natt så ska jag stanna här min vän”

Men imorgon blev idag
Och du reste dig och gick
Kvarlämnad blev jag med mina kval
Nu tänker jag på dig
Och dom minnen som du gav
Och undrar om du kanske har det bra

Så jag väntar på brev från en Medelhavsö
I tron att det aldrig var ”Tack och adjö!”
Jag kanske väntar förgäves
Kanske finns inget nytt
Har vår tid sedan länge sen flytt?

Jag har älskat nån förut
Men aldrig så som nu
Nej, aldrig har väl kärlek känts så rätt
Ditt leende, din skönhet
Din klokhet och ditt mod
Att falla så har aldrig vart så lätt

Jag undrar om du tänker
På mig nån gång där du är
Om du tror att vi ska ses nån gång igen
Vill du höra av dig
Och skriva hur det känns
Ska jag någonsin bli mera än din vän

Så jag väntar på brev från en Medelhavsö
I tron att det aldrig var ”Tack och adjö!”
Jag kanske väntar förgäves
Kanske finns inget nytt
Har vår tid sedan länge sen flytt

Jag söker mig tillbaka
Till dom orden som du sa
För att förstå och kanske hitta hopp
Den som söker han ska finna
Och det kanske finns ett svar
Men jag är blind, snart tror jag jag ger upp

Så jag väntar på brev från en Medelhavsö
I tron att det aldrig var ”Tack och adjö!”
Jag kanske väntar förgäves
Kanske finns inget nytt
Har vår tid sedan länge sen flytt

Nätterna blir längre
Snart ska löven skifta färg
Men inne här har redan blivit höst
Ensamhetens plågor
Jag gråter mig till sömns
Jag söker men jag finner ingen tröst

Så jag väntar på brev från en Medelhavsö
I tron att det aldrig var ”Tack och adjö!”
Jag kanske väntar förgäves
Kanske finns inget nytt
Har vår tid sedan länge sen flytt