Den brinner
som en stjärna
och den glittrar som ett hav
viskar kvällar så
av fjärilslätta fjädrar
invid din kind

Sedan kommer den till dej
och uppvaktar dej,
den lämnar dej
aldrig övergiven.
Därefter kommer natten
och tänder
sina lyktor
över gatorna.
Vi snuddar lätt
vid varandra
på den långa
promenaden
genom staden.
Vi tittar in
i varandras
opalskiftande ögon.

"Färgspelet
i opalen
kommer sej
av små kulor

av kristolit

på en



tiotusendels
millimeter
i diameter




Detta innebär
att mineralen
inte är helt



amorft" :

(C) källförteckning
Wikipedia



Vi nickar åt varandra
och ler
Och vi förstod inte
att det bara
var lyktan
vi möttes vid
som gav oss just
dom färgerna
i våra ögon
just där vid
den där
lyktan
Utan gick vidare
i tron att vi just
mött de mest
unika färger i
någons ögon
någonsin
stod den ensamma
lyktan kvar
medan regnet
började att falla