Förnedrad,
Förminskad.

Allt i tron att du skadade mig medvetet.
(För en perfektionist som du kan aldrig älska en röra som mig.)

Jag tröstar mig i vetskapen
att jag nog inte är den enda...

Jag tröstar mig i ett hopp om att det inte var du.
Att det istället var jag.

I min tro att du inte kan vara perfektion i mänsklig form.
För om du var det...

Då skulle jag inte hata mig så mycket för att jag lät dig kräva av mig något jag aldrig kunde ge.