Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

BESTICKDÖDEN


Flickan skadade sig själv.
På olika sätt.
Hon svalt.
Hon ältade.
Hon HATADE.
Hon festade.
Men hon hittade ett sätt,
att döva.
...så hon åt.
Och åt,
och åt,
och kände ingenting...
inte mättnad,
eller hunger,
ens på mat
eller livet.
Men tiden att leva,
gick åt
för inte kunde hon behålla
all denna mat,
och bedövningen släppte,
igen.
...så hon åt.
Med kniv och gaffel
grävde hon sin egen grav.
och hon HATADE
dom,
som fått henne till detta.




/ Clara-Fina




Fri vers av Clara-Fina
Läst 539 gånger
Publicerad 2006-04-24 22:33



Bookmark and Share


    embla
Du har satt fingret på den springande punkten i din dikt. Att det är bedövning, domning, hon är ute efter. Fylla sig med något och sedan tömma sig, för att bli tom. Tom på mat, tom på känslor, tom på smärta. Och sen behovet av att ha någon att skylla på.
Det är en jättestark dikt för mig, jag tar den till mig!
2006-05-04
  > Nästa text
< Föregående

Clara-Fina
Clara-Fina