Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

I farans riktning - människan


i människans närhet
tränger lukten av rädsla genom den tunna hinnan av social fernissa
som intet förmår hålla tillbaka 
intet förmår upprätthålla utom skenet och det flackar

på så här nära håll
syns skäggstrån finnar på halsen och nedbitna naglar i grotesk förstoring
ännu närmare syns den bullriga brutaliteten och flåsande livsviljan
som ett slags markberedning där vildsvin bökat
något kan förmodligen gro

under skinnet
grottmänniskans arvsmassa  
hennes livslånga möda att kommunicera verktyg för samarbete
från flintknivar till New York och Bryssel
hennes revirpinkande slughet och blodiga revirstrider
tvärs igenom allt tränger lukten av rädsla
människa för människa

går det att älska människan?
möjligen för det som inte syns
som förmågan att skapa konst och musik
moralkodex
och så har hon ju kärleken tvärs igenom rädslan
jo
det är möjligt men inte är det lätt

går det att rädda henne?




Fri vers av Måna N. Berger
Läst 307 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2015-11-17 10:42



Bookmark and Share


  Magdalena Eriksson VIP
Du skriver så bra. Vem vet vi kanske blir räddade av marsianer.
2015-11-19
  > Nästa text
< Föregående

Måna N. Berger
Måna N. Berger