Att skriva den sista dikten
smärtsamt, vemodigt men slutgiltig
då lusten tagits över av plikten
och känslan försvunnit

när poeter.se blivit mer
likt ett fantasirikt Facebook
där uppmärksamheten mäts i fler
kompisar som klappar ryggar

jag vill inte påstå att mina skrifter är speciella
och på något sätt skiljer sig från andras
som bättre, fiffigare eller mer intellektuella
det är bara det att jag vill skriva på mitt eget sätt

och inte bara vad ni tycker är rätt

Så härmed, farväl mina vänner (2)!