När Nisse Blå slutat sin diktläsning applåderade Nisse 3, Nissa 4 och Nissa 24 varmt och länge. Gammeltomten stampade med träskorna i stengolvet och hojtade:

- En gång till! En gång till!

- Jag skulle faktiskt också gärna vilja höra dikten en gång till, sa Nissa 24. Det var så många fina ord att fundera på. Vildsvin, guldplättar och vättar...

- Tyst, nu kommer glöggen! hojtade Nissa 4 och drog sin make i skägget.

Glöggen serverades, rykande het, papper och pennor delades ut och Bosse tog till orda för att förklara reglerna för eftermiddagens arbetsbeting. Under tiden smög Nisse Blå till Nissa 24 sin blå skrivbok under furubordet, så att hon skulle kunna läsa dikten igen.

- Betinget Hemmakväll går ut på att göra en Hemsida med tomteproducerade produkter för den ultimata Härliga Hemmakvällen, förklarade Bosse med sin djupa bas. Själva Hemsidan konstrueras av Tessorna och Prissarna på kontoret, men vi behöver hjälp av er, Nissar och Nissor, för att få så många uppslag som möjligt. Alltså: välj en sekreterare i gruppen, diskutera och formulera minst tjugo nyckelord på temat Härlig Hemmakväll! Brainstorm!

Det hela verkade betydligt enklare än Nissa 24 trott. Hon påtog sig rollen som sekreterare och skrev raskt ner gruppens förslag, som yrde likt snöflingor genom luften:

- Berätta historier! ropade Nisse 3.

- Dricka glögg! genmälde Nissa 4.

- Brodera! tillfogade Nissa 24.

- Läsa poesi! log Nisse Blå. 

- Se på stjärnor!

- Baka pepparkakor!

- Elda brasa, knapra Wasa, fly en fasa, bara knasa...

 Grötklockan slog tre slag, papperet var fullskrivet och det gamla tomteparet tackade för sig. Med ålderns rätt gick de hem en timma tidigare.

- Lycka till, ungdomar, mös Nissa 4.

- Må skägget växa! tjoade hennes make.

Nissa 24 och Nisse Blå satt kvar. Nissa låtsades skriva emellanåt för att inte Bosse skulle finna dem overksamma och kanske lasta på dem ett utökat beting. Under anteckningarna låg den blå diktboken, och framför henne, på armlängds avstånd, fanns Nisses mjuka skägg...

Nissa hejdade en impuls att sträcka ut sin hand och försökte istället formulera några av de frågor som Nisses dikt väckt hos henne.

- Vilka var vildsvinen? Vad var det för hus som blev framgrävt? Finns det riktiga vättar i Vättebygd?

Nisse Blå bara log.

- Nissa. Du är så smart, så duktig och så... söt. På julmarknaden den 23 kommer en delegation från Vättebygd på besök. Kanske kan jag få besvara dina frågor då, om du låter mig bjuda på en mugg glögg?

Nissa log tillbaka, nickade, lade handen på Nisses, kände värmen, drog på sig rocken och flydde hemåt i kylan. Från hettan... fast det gick ju inte, Nisses varma blick följde hennes nacke.

Hon stampade, diktade, drömde och biktade sin nyfunna kärlek i snöyran hela vägen hem. När hon stod med näsan mot fönsterrutan hemma vid stugan exploderade känslorna i en poetisk stjärnsmäll:

den tänkvärda transaktionen av värme
får dagen till att samla sig som droppar
skapande mönster och noter nedskrivna

mot fönstret

rör sig grodor mot upproriska äventyr
klädda i färgglada hattar som snurrar 
och hetta som färgar allting krulligt

drar sitt finger över himlen

Nissa stod kvar med näsan i rutans rimfrost och bara log. Nästippen var kall, men hjärtat kändes varmt som aldrig förr.