Kanske vill du ha det så här, kanske inte?
En svepande vind över din panna som talar om
vad som händer runtomkring,
och en trygg känsla inombords att du överlever
vad som än händer.
För vissa spricker den känslan, men för dig finns
den kvar.

Kanske vill du stå på ett berg nu, med svepande
färger av grönska nedanför dig?
Och kanske är du också där nu, i känslan, för att se
ut över det som bjuds. Men om du tittar riktigt noga
står flera där, om än skuggestalter,
och följer med i din blick.

Inom dig ett bråddjup ner till parallella världar,
så är det sedan den dagen du blev vuxen.
På samma nivå som dina ögon och din panna,
logik som griper tag i varandra, spelar dina roller.
Men vissa roller är lyckliga
vissa nere.

Om du ler just nu så fånga en fjäril av ljus
i dina händer till den du möter härnäst. Kanske
sitter ni i samma rum, visa då att du vet?
Sanningen som sipprar ur dina händer
är känsliga lysande ord, dela med dig av dem!

Har du något viktigt att berätta nu, så kanske
du är lycklig att få visa dem på skärmen? För ord
som passerar hos dig stannar kvar hos andra,
så släpp orden fria att ge sig ut i trafiken,
mötesplatser finns.