när jag ser din blick ser jag reflektionen av den jag en gång var
jag ser ängen, havet och det övergivna huset
omslutna, uppslukade av varandras innersta drömmar
mindes vi de glömda minuter som vi väntade på ruset

jag ser det förflutna som om det var i detta ögonblick
detta ögonblick, denna sekund, varenda avlägsna minut
försvann i den tid vi aldrig någonsin fick
innan ruset tog slut

dina pupiller växer i takt med hur våra känslor svalnar
som en fjärils vingeslag
var allt som varit glömt

dina kalla fingrar vilar på min halspulsåder
du vill inte höra ett ord till
för många röster på samma gång och jag vet
jag vet det är det sista jag ser av dig
hör av dig
det sista jag vet av dig

och det var bara jag som blev kvar.