Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Min svikande intuition

Uppe i skyn flyger förundran
En känsla av trygghet och värme
Molnen formar sig som änglar
Havet breder ut sig över vår planet
Fåglarna seglar över vatten i vind
Solen är en tinglande känsla för intuition
Ögonblicket förvrängs ut i evighet
Stunden är kommen och gången
Stjärnorna glimrar som diamanter
Barnen leker i parken
Blommorna surrar fulla av bin
Tv antenner ligger på marken
Mörkret blir till ljus i mitt hjärta
Inga kulturer vi är ett och samma
Färger skimrar i ögon
Musiken spelas överallt
Stora vida världen gör mig så liten
Så att jag bara måste säga
Jag vet om att jag svek alla er
Ni som såg min sanna verklighet
Realitet ingen förlöjligad epitet
Lyssnar på rösten tills jag är helt blek
Ser den styra mitt liv och helhet
Men den gav mig inget alls
Försvann ifrån mitt autentiska driv
Löste upp mitt sinne i en dimma
Klar som aldrig förr ser jag dig döma
Letar febrilt tills kärleken är här bredvid
Måste upp ur denna falskhet
Genast och nu ingen tid kvar att förbereda
Närmar oss vägskälet och vi blir fler
Håller glöden uppe bara för er
När jag nu skriver om mina besvär
Öppnar upp mitt hjärta det är här jag bor
Vart jag än går är jag hemma i lä
Stirrar in i dina ögon med lekfullhet
Övar på mitt mod varje dag
Önskar igen och svär
Fan och helvete vad är det här
Vaknar kallsvettig och fast i paralys
Men inget som upplevs är fel
Drömmar är bara ren verklighet
Under månens silversken




Fri vers (Fri form) av Starchilled child
Läst 180 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2015-12-13 08:05



Bookmark and Share


  Lars Hedlin VIP
Mycket bra och känslofyllt.....
2015-12-16
  > Nästa text
< Föregående

Starchilled child