jag har gömt mig
själv
någonstans, i en utav lådorna,
som fraktades från en stad till
en annan under
sommaren

och under tiden jag packade
upp
mina minnen i
en ny värld
så lämnade jag mig själv
någonstans
där nere

jag har gömt mina pennor
och ändrat lösenord och försökt
att inte
skriva mera, helst någonsin,
och ändå knappar jag
för tusende gången
på dessa tangenter igen

och det luktar rök här
inne och
han doftade utav din
parfym
men jag skrattar bort allt det där
och säger att det tillhörde
ett forna liv

men kanske är det
det mest verkliga
jag har

kanske,
till och med det enda