Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Panoramabild

Dags att se dagen som den är.
Solen var gömd bakom molnen som en måne i koncentration.
Det var dis, och färgen vit, när solens koncentration blev starkare och avslöjade sig som solen, sprakade.
Det var dags för mig att förstå, allvaret i det positiva idag, eftersom att jag var någorlunda deppig, och lycklig idag, men på ett annat vis.
Under eftermiddagen erinrade sig panoramat, i mina panorama- 60-talsfönster(Kan inte ha varit möjligt, eftersom min del av huset, byggdes på 80-talet, men samma prototyp, ungefär) Solen som skärskådade alla grenar, allt som kunde avslöjas av solen. Solen var stark.
När Panoramat, boven i dramat, avtecknat sig, kom min granne och frågade om jag ville kola till Kalle, om nu Kalle ville in i hans lägenhet. Jag ställde mig till förfogande, (ger livet en mening)Med kylan utomhus tänkte jag mig att jag inte skulle kunna gå min powerwalk idag, (En powerwalk som för övrigt övervakas av min katt Snibben) Gick så ut, för att se om Kalle, ville in i grannens lägenhet. Han ville kanske in, men han sökte upp mig, hemma hos mig, Snibben var ej trygg. Tog in Sniben hos mig, kollade på Kalle , som mös i solskenet, sittandes på ett räcke, och inte rullandes bland frost. Solen lyste på, och det var en vacker dag. Utan fönster, när jag väl stod utanför, hos Kalle, såg jag ett fint panorama, lugnet hos Katten Trygg, och solskenet, och han var inte den katt som jama, han varden som även såg sig omkring , så att katt nummer tre, ingenstans skulle vara.Han ville vara ensam av katter, bland katter.




Bunden vers av Mim
Läst 150 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2015-12-16 12:36



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Mim