Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Jag ser solen

Jag ser solen gå upp över bergets krön
Ur min kaffekopp stiger andar upp
Frosten som glittrade på min bänk,
har förvandlats av solen till små vattenblänk
Värmen från brasan ringlar över trädens slut,
efter kampen i skorstenen fann den sin väg ut
Min vän som troget vakat över min natt
ser på mig, ler och tar på sin hatt
Jag stryker hans kind, kysser hans hand,
När allt är sagt, när allt funnit sin plats,
Då allt bara finns, allt svårt man knappast minns
Behövs bara kramar och smek och livet blir en enda lycklig lek…

©Pretty Poet




Fri vers av Pretty Poet
Läst 226 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2015-12-27 11:45



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Pretty Poet
Pretty Poet