I korridoren bakom de tunga, låsta dörrarna ekade en flickas skrik, i korridoren ekade ett högljutt larm.
Tystnaden och lugnet som så länge legat över avdelningen var nu helt borta, tysnaden och lugnet var nu bara ett minne blott.

De tunga, låsta dörrarna som håller de förlorade själar inlåsta, borta från samhället öppnas upp så hårt, att dörren smäller in i väggen, lämnar ett avtryck i väggen.

Förbi tusentals stirrande blickar fördes hon med ett stenhårt grepp runt hennes sargade armar till det rummet längst bort i korridoren, rummet där de förlorade själarna blir bestulna på all värdighet, all mänsklig värme. Rummet som kallas för rum 10.

Ännu en flicka som blivit fastspänd i en säng, en flicka vars psyke blivit bedövat av alla olika mediciner Ännu en flicka förd till rum 10, rummet där de förlorade själarna blir bestulna på all värdighet, all mänsklig värme.