Snön faller ovanför taken,
stillheten och så de blå husen längst nere i dungen
där vattnet ligger dolt.
vattnet ut vid den stilla sjön som nu ligger
som ett tjockt lager is.
Stan bakom kvarteret, gatorna utanför
med sina sparkåkande barn och mammor.

mannen i ateljen
skruvar på tuben och kramar ut den gula färgen.
Katten jagar solkatter på väggen som krupit in
och gömt sej från snönfallet
Handtaget på dörren är trasigt, de kommer inte ut.

Han målar och ett öde uppenbarar sej,
själva ateljen på duken
hur den hänger som en luftballong i skyn där snön faller
ovanför taken där stillheten och de blå husen
längst nere i dungen där vattnet ligger dolt
hade han tänkt att den ska landa

innan han lägger dit en månskensplanet ovanför,
några stänk änglar medan det sprakar i den öppna spisen
doppar han penseln i terpentinet, smuttar på vinet
och blåser ut det svarta ljuset och blickar ut genom fönstret
och ser att det slutat snöa nu