Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Bönen

Går ner på mina knän,
och sätter pannan mot jorden.

Mina läppar rör sig, ut kommer inget ljud.
Mina två ögon är stängda, det tredje öppet.

Jag ber.

Till Allah, ge mig disciplin.
Till Buddha, lär mig om ödmjukhet.

Jag ber till Hanuman, ge mig mod.
Att föra Jihad mot mitt ego.

Maria och Jesus,
lär mig att vända andra kinden till.

Moder Jord, från dig är jag kommen.
Och till dig ska jag återvända.

Likt ett träd har jag många rötter,
rötter som ger mig liv och näring.

Så att jag kan växa mig stark, mot solen.




Fri vers (Fri form) av Goran Tekoshar
Läst 559 gånger och applåderad av 9 personer
Publicerad 2016-01-20 15:20



Bookmark and Share


  Flicis VIP
En berörande vacker bön
2016-12-08

  me_we
Mycket bra! Gillar, applåderar och bokmärker!
2016-01-21

  Nannie
väldans bra & gillar
2016-01-21

  överlevaren VIP
Gillar, bra ordat!

Bokmärker!
2016-01-21

  Larz Gustafsson VIP
Jesus gjorde och gör mirakler. Kanske inte i Nilssons inskränkta värld, men det beror på att han inte tror på mirakler.
Men Jesus frågar inte Staffan Nilsson om lov. Det behöver Han inte.
2016-01-20

  Staffan Nilsson
Vacker och filosofisk dikt!
Vad är en bön?
Läser denna som diktarjagets ständiga påminnelse till sig själv om vad som är viktigt i livet.
Inte en önskelista till någon som ska göra ett mirakel åt mig.
2016-01-20

  Larz Gustafsson VIP
Min kommentar är seriös.
2016-01-20

  Goran Tekoshar
:)
2016-01-20

  Larz Gustafsson VIP
Själv ber jag bara till Jesus, eftersom Han är Den Ende Guden.
Buddha ville inte ens att någon skulle be till honom. Det skulle heller inte Maria vilja.

Jihad mot ditt ego? Jihad är en produkt av människors egon. Maktlystnad, helt enkelt.

Jesus är den Ende Guden som håller måttet och Han är Den Ende som är värdig vår kärlek och vår tillbedjan, ty Han gav Sitt liv för våra synders skull och uppstod för vår rättfärdiggörelses skull.

Jag kommer aldrig att acceptera någon form av synkretism eller ekumenik.
2016-01-20
  > Nästa text
< Föregående

Goran Tekoshar
Goran Tekoshar