Det finns en plats
där långt bortom
men nära hjärterum ändå.
Där får fjärilstanken fladdra fri.

Blåa ögon ser
det finns skönhet
i vattnet
i träden
i bladen
i blomman
och i gräset.

Lutar mig mot björkens stam
orddroppar faller,
jag fångar dem i mina händer.
Vildrosor knoppas.

Med osynlig fjäderpenna,
strofer på daggkåpans blad.
I spegelbilden
en själ som läker.

Kristallklara, glittrande blå
vackra är orden
som färgar känslohav.
som föds ur mitt hjärtas skål.

Blåvinge bringar
hjärtats ödmjuka tack
för ordregn
för gåvan som jag fått.