så kom då insikten till mig

ur skeenden bortom

med en smygande viskning

du var aldrig den vän

jag trodde mig se dig som

endast en hägring

en inbillad systersjäl

smulad intill aska är min dröm

så dum jag var så dum

och ensam jag är igen

när sanningen slår an

ljuder gråten inom

och något brister

tilliten till min nästa