Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

vattendrömmar

undergång
- jag ser dig
det fanns en rädsla i lakanen den morgonen
en kraft som befläckade vår gryning, olja
svart sörja, din atlant utanför köksfönstret
jag såg dig, dina drunknande skratt flöt omkring i rummet
jag kunde ta i din existens
kunde inte greppa din hand

prestationslös
- jag avundas dig
du hade en annan rytm än jag
dina andetag viskade sig fram
fötterna, de smekte varje rörelse
jag såg dig, våra förlorade strandpromenader
du lämnade mig i kyssen
jag är kvar där

självrannsakan
- havsdoften i volangerna
ditt snäckskal - motståndskraften du besatt
vad som hände med den, med oss
med alla dessa bottenskatter
som drog i dig, slet dig ifrån
mina rörelser i morgonljuset
månskenet förmultnade

viskningar
- varje sandkorn döljer din hemlighet
din fräkniga hud löstes upp i vågorna, i mig
jag minns dig, dina svala ord, havsbrisen
fotspåren, avtrycken
du suddas ut av vattnet




Fri vers av reaktionista
Läst 186 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2016-01-29 14:27



Bookmark and Share


  Slem Helge
denna var jättebra.
2016-01-29
  > Nästa text
< Föregående

reaktionista
reaktionista