Teaterafton i Tobias` hus.
Replikerna viner
på ett främmande språk.
Orden är så säreget sköna.
Kvinnan med det svarta håret
Ger dem till oss som dyrbara gåvor.
ett i sänder; sparsamt.
Varje skiftning i hennes röst
förstår vi.
Varje gest ur hennes hand,
följer vi, hänryckta, tårfyllda,
med värme i bröstet.

Inga applåder.
Fullständig tystnad.

Den kvällen lämnar vi Tobias hus,
håller varandra i händerna.