Varför luktar det asfaltsregn när jag läser mina gamla ångestdikter?
Det smakar fanta exotic, apelsinjuice och sprit i munnen när jag ser alla våra bilder
Jag kan känna att mina stora fötter, tar plats i de barnsligt blåa Converseskorna.
Jag står där och lever
På sanden vid lekparken.
Med mitt långa svarta emo-hår, och en mentol cigarett i handen.
Det var länge sen jag var en dedikerad raidare
När hela laget låg på garagetaket mitt i natten. Man var så fri som man kunde bli
Utlånad och blottad inför den stora världen, som såg igenom min bubbla.
De andra rörde en inte, utan lät en va ifred.
Jag minns hur det var när man var tillåten att vara ifred.
I sin egna lilla värld. Jag och min skinnjacka.
Osårbara

(Skriven 2016-02-02)