Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
#wordwork


Socker

På en bergstopp av brunt socker fanns ett plåtskjul. Därinne levde jag. Begränsat men hederligt levde jag utan konturer. Innan jorden försvann under mina fötter fanns stunder då jag var rädd för ljudet av mitt eget hjärta. Efter jorden har jag aldrig varit rädd, ty den som inte har jord under fötterna har inget att förlora.

I dalgången nedanför sockerberget drev fårflockar. Barn vaktade dem. Jag brukade stå på sluttningarna och titta på barnen. Det var min enda syssla. Under tiden såg jag skyar av järn fladdra över frihetens himmel. Mina dagar gick åt, en efter en; sysslolös saknade jag konturer och mening.

Mindes ibland att den tid jag fördrev var livet själv.

I en uppenbarelse reste jag mig och gick. Jag behövde ett arbete. Ett arbete skulle förse mig med ett värde. Och de förlorade konturerna åter. Hoppet att de skulle komma åter.

Mitt sockerberg var mörkt och ensligt. Det söta var bittert och ändlöst.

Ty bara den som gör något är något.




Prosa av Ingela Svenson VIP
Läst 261 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2016-02-15 16:55



Bookmark and Share


  Nanna X
Brown sugar... en kusligt djup och intressant text. Gillar särskilt "ty den som inte har jord under fötterna har inget att förlora" och "skyar av järn".

2016-02-15
  > Nästa text
< Föregående

Ingela Svenson
Ingela Svenson VIP