och det sprakar i mina hörlurar när ännu ett februari träder in i mitt liv. stöter vinterns dolk i mig på nytt och jag står ensam utan dig. tomma hållplatser och ett virrvarr av ansikten som inte liknar dig. och det bränner datum i min kalender. sjukhussamtal och hur tjock svart kolasås rann i mina vener. hur dina sinnen bröts ner och hur vintern jagar mig med nariga långa fingrar. jag cyklar utan stödhjul med dig. hör skratt och flygande löv. jagar bovar och minns sommaren. jag minns din nackkota och fräknar. det varmaste i dina pupiller och hur vi hade livet i famnen. men det var våren som tog dig och mina ögon tappade färg i det ögonblick jag miste dig. ett harrys i snö. för dyr öl och ett sista handtag. din bröstkorg mot min och ett torg jag klev över i fylla. en säng jag föll i och hur febern sjönk. och jag tänker alltid på dig i februari. fryser ända in i märgen varje år när våren föds. när fåglarna sjunger sig hesa och du tog ditt sista andetag. hur jag sänkte barkbåtar utan flagg. andades lera. ritade pilar på marken. stenar efter varann. bumlingar som bildar ord. ett rop. ditt namn som syns från ovan molnen. jag väntar dig när du kommer tillbaka. väntar med liv och kraft för oss båda. ger dig mina liter blod. värmer dina vener. smeker puls i dina ögonlock. vad jag skulle ge för en dag med dig. för ett värdigt farväl. för en dans i ditt sjukhusrum. en flykt upp på taket. en färd i himlaväder. ytspänning över dungen där vi byter bokmärken. andas såpbubblor. lätta minor att hoppa hage över. och vi är små och ålderslösa när natten kallar dig tillbaka. när vi levt alla år vi missat. tagit igen timmarna utan varann. andats midnattsluft. så vinkar jag av dig när du far för andra gången. när du lämnar lätt och stärkt. med rödaste slingor i ditt hår. med skratt i ditt nattlinne och pärlblick. och jag återvänder till tyst rum. till natt över golven och träplankor mot min kind. och jag minns dig med allt som är jag. i allt jag gör. genom varje februari.