En dikt liksom vissa maträtter kan få nya smaknyanser när den fått ligga till sig.

Ofta kan det dyka upp något som gör att en dikt får en komplettering på ett sätt som man inte tänkt sig.

Jag hade skrivit en dikt om hur svårt det kan vara att ta upp små föremål, typ kundkort, frimärken eller mynt, från golvet.

I slutet av dikten menade jag att det i alla fall var en aktivitet som var bra träning för knäna.

En dag får jag plötsligt ett meddelande från en läsare som önskade mig god bättring i hälsan, utan att jag nämnt något om hälsan.

Jag funderade ett slag över detta och tänkte på sambandet med att knäböja till Gud och Jesus för att be om hälsa.

Det var ett ytterligare element som jag inte hade tänkt på när jag skrev texten.

"Valv efter valv öppnar sig ".