jag går i en park och tänker på dej
varje blad som hänger tyst ned bär din doft

Vinden tränger undan mörkret
och ditt ansikte uppenbarar sej
gångstigen sluter sej
och våra kroppar omfamnar varandra

I gräset sitter blommor och sover
medan snöflingor faller
snart är de begravda
och det har ännu inte blivit morron