Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Och natten begravde dom









Hon var så vacker
när Hon flöt ut.



Det var som om
molnen där uppe
väntade på henne




Och hennes ögon sa: det är okej nu.



Och de glittrade
av salt och av skum och av havsblänk
och svagt stjärnljus glans



kunde man i fjärran se
fyrar svepa över.



Skölja över kinden
och en bro som närmade sej.



Och hur de till slut slöt
varandra om sej



när natten begravde dom






Prosa av Lars Gullberg
Läst 233 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2016-02-18 21:43



Bookmark and Share


  Hannadraken
Jag gillar den här. Den har lite olika tolkningsmöjligheter. Grym? Sorglig? Fridfull? Erotisk? Jag kan välja alla sätten.
2016-02-18
  > Nästa text
< Föregående

Lars Gullberg