Minns henne från min ungdom

Hon gick på alla begravningar
kom först, satte sig längst bak

alltid svartklädd
med en psalmbok och en vit näsduk i handen

grät, tyst och stilla

gick sist
lika tyst och ensam som hon kommit

kallades föraktfullt för Gråterskan

ingen visste
vad som doldes bakom tårarna

Fri vers (Fri form) av Marita Ohlquist
Läst 485 gånger och applåderad av 26 personer
Publicerad 2016-02-19 09:35

Skriv ut
Spara som PDF

ResenärGenomLivet Gråterskor finns i olika kulturer...tänker också på det här med att man kan dela varandras sorg, då kan det kännas bättre...och vem vet vad hon hade för skäl till det hon gjorde...mycket tänkvärt... 2016-02-22

lila fjäderblomman stark text om en människas historia som man bara kan fantisera kring. Ingen har rätt att döma någon annan människa så länge vi inte har gått i hennes skor. 2016-02-21

StinaJ En vemodig text om detta att vara annorlund och hamna i utanförskap. Vi människor dömer varandra så lätt. 2016-02-21

Teresia Ridell Livsöde, lätt att andra dömer, men vem vet vad som ryms hos en annan människa, blott att döma av viss(a) handlingar, utseende etc ? Bra, berörande skrivet ! 2016-02-20

Gunnel Eriksson Sorglig historia. Att hon fick förakt i stället för medkänsla är underligt. Bra berättat. 2016-02-20

Ingrid Trolle Både hennes och oläkta sår och folks förakt för den har du här framfört väl. Stor tragik. 2016-02-19

Blomma-Stjärna ingen visste varför hon kom och hon var ensam och tyst- och då är det nära till förakt - varför, vet jag inte! 2016-02-19

Miah Michele Wirén Oj så vackert. Jag blir rörd till tårar. 2016-02-19

Dan Myrbeck Hon kanske behövde få ut sin egen sorg, få projicera den... Och visst finns det väl dom som går på all begravningar för att sedan få gratisfika... Alla utom sin egen... 2016-02-19

M.Eta Kanske var hon besatt av sorg, trivdes med det. Något som man inte förstår men man förstår inte alla. 2016-02-19

Heikki Hellman Jag har aldrig lagt märke till, men jag har hört att sådana individer finns. Jag anser henne/dem för en objuden gäst. En annan sak torde vara gråtkväden som har varit vanliga i Karelen. 2016-02-19

Anya Gråterskor finns visst...har sett dem inom den ryskortodoxa religionen. Tycker Eva Helenes kommentar är så fin...jaa på små orter finns det många delaktiga. 2016-02-19

Eva Helene Förr var begravningar sådana att inte bara de närmaste och/eller inbjudna kunde gå. De satte sig alltid längst bak i kyrkan. Jag tror inte det var av nyfikenhet (inte bara) utan man ville visa vördnad och hedra den döde. Så var det på landet i varje fall. Fin text där gråterskans motiv förmodligen var ett annat än ovan nämnda. 2016-02-19

louisegirl Stark och bra text, om den ensam människa <3 2016-02-19

ej medlem längre Gripande rader om ett levnadsöde ... 2016-02-19

Maria Sundelin Ja vissa etsar sig fast i vårt minne Kramar 2016-02-19

ej medlem längre Gripande och tragiskt om en ensam människa. 2016-02-19

överlevaren Slitsam situation om ett sorgset förhållningssätt som kan ha haft flera underliggande orsaker. Bra ordat! 2016-02-19

ej medlem längre En speciell historia och man undrar över varför hon gjorde det. Antagligen någon slags sorg som hon inte bearbetat. Eller så drevs hon av någon slags inre ideal att vilja närvara som stöd o respekt För anhöriga o de de döda. Folk gör märkliga saker ibland. Men det finns alltid någon slags förklaring till varför. Även om de i andras ögon kan te sig lite tokigt. Mvh annokas 2016-02-19

ej medlem längre En viktig, respekterad uppgift i vissa kulturer att vara gråterska. En spännande berättelse, som väcker nyfikenhet så fint skildrad av dig. 2016-02-19

Elisabeth Nilsson En mycket sorglig historia, fint beskriven av dig. Visst undrar man varför. 2016-02-19

Stefan Albrektsson En fin, känslofylld text! Ja, vi ska nog inte vara för snabba med våra utlåtanden/nedlåtanden innan vi känner någons historia. Mycket gott! 2016-02-19

Larz Gustafsson Vi hade en kvinna i Älvkarleby, där jag växte upp som gick svartklädd i många år efter att hennes man dött. 2016-02-19

Niliboy Jag fäller också tårar över de hädangångnas levande själar! Min fäder står på god fot med...jag måste besöka kyrkogården i vår när varmare vindar å tinad snö gör det möjligt.... 2016-02-19

Öknens Ros Hon bar säkert en stor sorg inom sig, var säkert hennes sätt att bearbeta det. 2016-02-19

Beatriz Quevedo de Hansen Nej troligtvis stor sorg och saknad...hennes sätt att bearbeta sin situation. För oss (mig) var "gråterskan" en betydelsefull person. Bra beskrivning av en annan tid! 2016-02-19