Genom skyar i en himmelsdykarklocka

en himlakropp med jorden under naglarna

han som föll till jorden

vilar på sin vinterbädd

molnen rör sig i en fönsterrad

kroppar vandrar rastlöst

men står ändå still

jag ser ditt ansikte i regnens stad

där en resande kan vara vem den vill

tiggaren med ansiktet uppåtvänt

en hemlös drömmare från sjödistriktet

 på hans skylt står orden som hör till

benämner, bränner, skriver in oss

någon i en gummibåt,

en annan i transportkabin

i en värld där resandet är ordning

Fallen genom skyar

i en himmelsk dykarklocka

är jag en himlakropp

med jorden under naglarna

på nattbussen mot okänt mål