Jag tog farväl av sorgen
och såg den flyga
sväva bort i tystnaden
till en avlägsen strand
en sorg som grävt
ett hål i själens djup
där hjärtat en gång
sett kärlekens brand

Jag bar på sorgen
när Vitsipporna kom
och Liljekonvaljerna
lade ljuvliga spår
då himlen la sitt ljus
runt gråsvarta moln
våren kom med glädje
men ristade ett sår

Jag hatade sorgen
när solljuset sjöng
och spelade ballader
på en sprucken gitarr
sommarvinden bar
minnen av kärlek
toner så behagliga
en melankolisk darr

Jag glömde sorgen
som plågat mig länge
och givit mig revor
fått självkänslan svag
plötsligt gavs en insikt
att tillvaron är nu
när stjärnorna väckte
mitt slumrande jag

(Copyright © ULJO