det har gått lång tid nu och inte blir det bättre
snarare blir det värre eller kan ett 'i samma tillstånd' bli värre inom mig hör jag en barnröst ropa "mamma, mamma..." och det är jag som ropar jag hör det och du svarar inte i vanlig ordning

mamma

är du full nu, ligger du i dina egna spyor och krälar längs gatorna eller är du inspärrad i den madrasserade fyllecellen där också jag var bakom gallret full och gapande mot himlen, taket, väggarna då -92

mamma

eller spelar du spel med dina dryckesbröder i porten bredvid, klunkar i dig av det rumsvarma billigaste vinet i tetrapack efter tetrapack glömmer att äta men skulden den eviga äter dig inifrån biter tag och rycker bitar av dig snart finns inget kvar av dig

mamma

du är den eviga tonåringen som stannade upp efter tusen slag och sparkar hur han hånade dig drog dig i håret nästintill ströp dig men du hann undan och jag tror du springer än du flyr från allt till och med dig själv när ska du stanna upp

mamma

så en dag ringer du och du låter precis som vanligt allt är bra allt är precis som det ska du har lite känningar av den reumatiska värken men på det stora hela är det bra och nästa jul vill du inte fira hemmavid du ska ligga på en strand på kanarieöarna då för egentligen tycker du inte om julen och du tycker inte om dig själv heller men mamma jag älskar dig jag kommer alltid älska dig och jag kommer alltid sakna dig och ropa efter dig en dag kanske du hör mig

mamma