Han skrek sig hes på den publika arenan

Publiken skred till

Pengarna likaså

Han skrek och skrek

Rösten blev allt hesare

Publiken allt glesare

Nu sitter han och stönar

över livets orättvisor

Ingen pension att tillgå

Hans förlitan på sin röst

hade varit stor

Den kunde bära

genom hela livet

Och ingen motgång

kunde drabba