ni skulle inte tro mig om jag sa
att jag var en av Guds änglar, va?
jo jo det är helt sant det är
alldeles riktigt!
en del av Guds Gudomliga Plan, japp
det var jag det
och jag var p e r f e k t
sedan hittade synden mig
eller så sökte jag frivilligt upp den
det är egentligen inte så viktigt
detaljer, vet ni – (vevar avfärdande med handen)

i alla fall, det står i bibeln
att mitt hjärta blev stolt
på grund av min skönhet
och det fördärvade min visdom.
min storhet och min makt
steg mig åt huvudet helt enkelt, haha!
man kan tycka att Gud kunde varit
mer förutseende, mer
förstående
inför underlägsna
varelsers natur
nåja, you live and you learn
det är sant som de säger

så jag föll från himlen;
i metaforisk bemärkelse, då
fast det kändes som Gud tog mitt huvud
och dunkade det i asfalten, såhär i efterhand
kan jag inte vara helt säker på att han inte gjorde det
så ont gjorde det.
det var väldigt teatraliskt, alltsammans
och ungefär i linje med
vad jag känner till om Guds moral

sen hände massa grejer, däremellan
nu och då, jag hittade ett nytt hem, träffade
nytt folk, en gång var jag en orm
så i had a good run, kan man säga
men nej tro mig inte, för all del
det har ni ingen anledning att göra
jag vet vem jag är
men å andra sidan
varför skulle jag ljuga, va?
mhm precis
men det får nog räcka nu
det var så länge sedan, jag
är inte bitter och det går mot
stängningsdags, ja -
nu slutar vi innan det börjar värka
i själen på mig, eller utrymmet där den skulle varit
vi slutar innan jag får fantomsmärtor i
huvudet och asfaltssmak i munnen
ja, nu är det dags
för den här slocknade morgonstjärnan
att ta sig hem
igen