Det är på sjön
med den
glasprydda inramningen,
jag känner
det spännande ljuset
och de mystiska ljuden.

Rakt över
reser sej staden och blänker.
Man kan se månen över den.
Den är så mäktig
och kollosal
och jag räknar kratrarna på den.

Jag skrinnar vidare
med pannlampan
riktad över sjön.

Natten är lagom kall.
Vinden mojnande,

jag ser en sparvhök
slita i ett byte mitt på isen.
en bit ifrån en hjort
som tittar på.

över bron
åker enstaka långtradare,
de är så små där uppe
på den smala linjen
som hela tiden verkar
binda samman
oss med himlen

jag försvinner
upp i skogen.
blöt snö och sten,
björk och livlöshet,

jag hör mitt hjärta
bulta i bröstet
när jag ser ett flygplan
plana genom molnen
och ner över
och landa helt tyst.
Det blir stående
en lång stund
innan jag ser
figurer välla ut

De viftar med en vit duk
i sin hand
och jag ser att de
har vingar
på sina ryggar