Jag är en cyborg, en maskin med skinn,
som går omkring
utan att reflektera på att jag måste vakna för att leva
Jag har ett kantigt liv som ringar in dagarna
med starka bastanta väggar
utan färg, utan vikt, utan musik
Min planet snurrar runt, hela tiden
varje minut, ibland långsamt, ibland alldeles för fort
Jag andas min egen komponerad torkad luft
med små andetag för att inte trötta ut min kropp
Jag ser inte havet, hör inte vågorna
kan inte känna saltet fast jag har det i min hand
och kan smaka det överallt
Min själ vandrar varje natt utan extas
tankarna fångar tyng utan hjärta
Vardagens vapen
dödar lusten att riva sönder
fyrkantiga korn som kväver mitt innersta rum
Jag är en cyborg som staplar omkring och försöker hitta dig
just dig
Jag vet att du är också en cyborg som vill komma bort
från samma gamla jobb, samma rutin
Du vill också slå in dig själv i ett paket
som gåva till ditt eget universum
Du önskar hitta din egen vag
och kasta dig i mänsklighetens hjul
utan hjälp av någon maskin
och känna att du är en hel människa