Ibland så förstår jag inte
hur vissa människor tänker
är det så svårt att hjälpa
eller är det bara det
att man är stressad.

Jag skulle resa bort
tog express bussen
på hållplatsen stod det
en uppriven kille.
Han pratade i telefon
man hörde klart och tydligt
att hans hjärta har djupa sår
och att han dämpar det
med något som heter alkohol.

Mitt hjärta började reagera
de dunkade och slog
djupt inne i mig kände jag
en sorg för honom.
Bussen hade kommit
jag lät honom gå in först
varsågod min vän sade jag
jag hade ett stort leende
jag tänkte det kanske hjälper
hjälper honom på något sätt.

Efter några hållplatser
blev de upprivna killen väldigt kissnödig
han gick fram till chauffören
och frågade snällt
om hon kunde vänta i några minuter
för denna buss går bara varje timme.

Han gick och kissa
chauffören startade motor
började åka utan honom
jag gick fram med snabba steg
och undrade vad fan hon håller på med
han bad ju snällt
kan du inte vänta i två minuter
vad är det för fel på dig
inget kommer att hända
om du väntar lite gran
att det ska vara så himla svårt
att sträcka fram sin hand
och hjälpa utbrast jag.

Jag hörde mig själv hur jag skrek
alla blickar fick jag emot mig
men det var inget jag brydde mig om
gick o satte mig på min plats igen
hon väntade och han kom med
så allting till slut löste sig.

Blir bara väldigt irriterad
när folk bara ignorerar
inte har någon empati
eller ser saker och ting
från ett kallblodigt perspektiv.

Arnela Arre Kurbegovic (2016 - 03 - 13)