Nu har fåglarna landat
Nu har fåglarna landat över
den iskalla hällen.
De kanar på hala stenar
och skriker och viftar
med sina vingar.
Bakom faller solen bort.
Den vrider sej åt sidan och släpper
sin glöd
ned över horisonten
och lägger sej
som en månkant intill.
Och stjärnhimlen
uppenbarar sej
då en lampa i fönstret tänds
och en kvinna tittar fram
bakom en gardin.
Hon står och formerar en sjö
med sin hand
Jag tar några årtag
för att komma närmre
vadar i ett halvfruset vatten
där bitarna krystar sej mot varandra
och blänker i en halvfärdig vår
medan pinnarna på träden
pekar nakna utan blad.
Jag går fram till huset,
trevar på en dörr.
Den säger att här bor ingen längre
Jag tittar på den
och ser hur ljuset från en lampa flimrar svagt
och ber om att släckas.
Natten runtom mej
nickar bedjande och suckar : hjälp den att bli fri.
Ser jag hur ett pärlband av fåglar
ligger som ett streck ovanför och försvinner