Blå är en naken färg. kall och frusen och ensam.



Alla blå bilar är sådana,

även de blå husen
som inte lyser i solsken
utan



blir kvar i en skugga.

Alltid bakom, alltid i en bättre dager


är dina ögon blå, de som stirrar frånvarande ut genom ett fönster.

De som ser himlen,
när den är blå,

och döljer en tomhet

begravt i våra hjärtan

med moln,
som ibland droppar som ishav inom oss


då blundar dina ögon och försöker somna en stund,

Blått
Blue
Bella
Boston
Bill
Baby

Jag klär blue
som i en sommardröm
dukad på en blomsteräng,
som i ditt röda blodomlopp
tappat i hallonflaskor
innan allt blir blått igen

att liknas vid ett undervattensdjur
och en galen vild jakt på nya planeter som bara simmar runt