En vandrare
med vårmorgonhänder
nuddar med mjuka fingertoppar
vid den ännu köldfrusna ängen.

Solguld berör spegelbild,
glittrande daggkristaller
längs fjolårsstrå
lyfter fram livet ur sin vila.

Han kupar sina vårmorgonhänder
om solguld,
smeker björkens knoppar
möter sedan
skygga och bruna ögon
som dricker ur vårflöde.

Ur vårmorgonhänder stiger
en sång med vackra toner
en strof som dröjer kvar
över ännu vårfrostig äng.

COPYRIGHT Änglaögon