jag reser tillbaka längs slingrande vägar av grus
in i norrlands djupa skogars famn
mil efter mil läggs bakom mig
vädret skiftar från mulet och grått
spricker upp i blått och gassande sol

precis som då kan jag knappt bärga mig
ovanför huset av trä finns storladan i falurött
bilen guppar ner i hjulspårsvägen av gräs
solen silar genom grenar av tall och gran
och någon björkstam i vitt och svart lyser upp

farmor utanför i sitt obligatoriska vita förkläde
över blommande klänning i regnbågsfärg
farfar tätt bakom med lite kutande rygg
dofterna av mossa och skog slår emot
sträcker armarna mot himlen och friheten

farmors famn så omslutande trygg
farfars bullrande skratt och välkomstrop
deras hus doftar av nybakta bullar och glädje
vid köksbordet med flera lager av dukar
samlas vi till samvarons fest

farmor dukar fram koppar på skira fat
klirrande glas och assietter
mamma plockar fram den medhavda tårtan
alltid en prinsess med en rosa ros
som brorsan och jag bråkar om

det är högtidligt att få lite kaffe
med mycket mjölk och att dricka det
som farfar gör; på fat med sockerbit 
min barndoms besök i skogarna uppe i norr
kan jag framkalla närsom

bara luta mig tillbaka 
jag blundar och åker bakåt i tiden
minnen som är så kära
och fortfarande så nära

idag är en sådan dag
hej på ett tag