

Redan medlem?
Logga in

En något förvirrad känsla som är svår att beskriva.
9:e aprilJag saknar dig. Var tog du vägen? Tiden är en dröm och det jag en gång byggde upp är ett vrak fyllt med vatten. Jag återföds efter att ångesten har lagt sig. Mitt ansikte värker fortfarande av fingrarna som drog och skrapade. Jag lever. Jag andas. Jag är fast här. Jag lever. Allt är så jävla skruvat och jag känner inte igen mig själv. Jag stirrar mig blind in i solen. Vad gör jag här? Jag vill ju bara vara fri och flyga. På ett tåg någonstans långt bort. Träd som jag aldrig sett förut, grus som möter mina skor och det knarrar. Jag andas in cigarettrök. Det är en ny dag och ingen känner mig här. Luften är lätt den är kall och mitt hjärta hoppar över ett slag. Jag håller huvudet högt och det är en ny dag. |
![]() ![]() ![]() Jakob B |