Ett landskap av stål, bestrött med sand
Vittnar om en svunna år, minnen som tärs av tidens tand

Eftermiddagssolen gassar, jag rör mig sakta framåt
Ett samhälle som inte blev som det var tänkt, som värdighet ej har fått

Jag styr mot nya vidder, sätter händerna mot ratten
Bensin, gamla smörgåsar och juice, jag färdas i natten

Ögonen fästa mot backspegeln och den ödsliga macken
Allt så nytt men så bekant, men nu jag vänder på klacken

Route 66 under stjärnor ligger öde
Konstant ström av drömmar, ett evigt flöde