tankar om förälskelsens tid, våren
i lövsprickningens tid
kan man se någon, älska någon bortom pålagda illussioner? när man är inlindad i vaksamhet, vilande i ickeseende och hopp om trygghet
om man redan innan tror sig veta utgången...
ska man vandra stigen ändå
ett da capo
golgata med blodiga fötter
nej inga mer smärtsamma upplevelser lagda på kärlekens altare!
defaitos, jag vet
man kan vandra med små försiktiga steg
är förälskelsen en illussion i sig själv ett rosa skimmer över vem den andre är eller är den en gudomlig Nåd fylld med möjligheter
en väg att lösa upp det hårda och kalla inom :kärleksmagi
kan den vara helande istället för förtärande, uppslitande en dragkamp mellan två viljor
en väg som inte leder mot ättestupan fylld med tårar
den pilgrimsresan vill jag göra
trött på svärmeri, erhålla substitut för kärlek, som alltid vittrar sönder när blicken klarnar och förnuftet återvänder
rädd att göra jag dig gruvligen besviken
vill nog ändå tro, att det går
ladda livet med ömhet och kär lek vill tro på den vidunderliga kraften
Fri vers
(Fri form)
av
Gisela Nordell
Läst 499 gånger och applåderad av 9 personer Publicerad 2016-04-20 03:22
|
Nästa text
Föregående Gisela Nordell |