Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

I väntan på vind

Jag väntar bland vårens blommor,
väntar på det nya som ska komma
men ännu inte är här.
Jag väntar på nästa steg,
en annan väg,
öppningar
mot andra världar.

Jag väntar i en stillhet där allt rör på sig
utan att jag märker det.
Jag inser att något inom mig är förändrat
först när det är för sent
att gå tillbaka.
Mellan träden skymtar en blå himmel
och jag längtar efter vingar.
Längtar
som jag aldrig längtat förut.

Jag tänker på dagar
då jag inte kunde se knopparna brista,
för att det gjorde så förbannat ont
att vara instängd i det meningslösa
när solen skrek i mina öron
om att livet var fantastiskt.
Jag ville inte ha hoppet,
ville inte ha
soluppgångarna.

Men där i min önskan bort
hittade jag hem.
Där i min största sorg
kläcktes en fågelunge så fulländad
att jag alltid skulle älska den.
En skräckslagen hoppfull liten varelse
som har lärt sig flyga nu.
Med sina egna stolta vingar
vecklar hon ut sig
och väntar på vind.




Fri vers av reaktionista
Läst 137 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2016-04-22 20:21



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

reaktionista
reaktionista