Mitt i intet
bland ingenting
i sandöken
med torra och spruckna fötter
efter många år
och gamla steg
kände du törsten
För första gången
ville du måla ett grönt landskap
med blöta penslar
och stiga berget
som fångade molnen i dina drömmar

Mitt i din egen nästipp
med korsade ögon
kunde du se skuggan
av din egen profil
du upptäckte en mindre kulle i din egen kropp
du torkade den tråkiga sanden
som täckte din själ
och sprang bort till ett ställe utan kanter

Mitt i ingenting och allting
insåg du att din egen tanke
fångade stunden
för att springa mot bättre toner
Du hörde sånger och lärde dig texter
som räddade dig från den stora
elaka skugga i ditt liv
nu vaggas du med vindens famn