vi går genom lidret

känner vintersvalka

i hagelskur och halka

tanken väsnas                                       vill ut

men hålls kvar och blir rumphuggen

vill skrika:                      jag står inte ut längre!

stumhet följer

hålla tand för tunga

halvspringer vid din sida    

                                         du går med fasta steg i jämn takt

             om man inget säger, så har man inget sagt

                           och det kanske är bäst ändå

Man kan låtsas att allt är bra

Man kan låtsas att man inte lider

Man kan låtsas att man är någon annan              

              som trivs i den här livssituationen

           då gör det inte så ont          

 känns det inte så meningslöst