och det var kväll. nattföljder, skavsår och småpengar när jag skrev ett brev till er. var och en av er vars enda gemensamma nämnare är att ni hittat hårstrån på golvet från mig.
var och en och först han med nariga kärleksord och lena pojkfingrar. med emolugg, christina aguilera på väggen och minns jag rätt hade jag snobbenstring.
han med glansiga ögon. kärlekslösa nätter och dagar av oboy
ett kristet läger och sista gången vi generade allrummets alla furumöbler.
han med raggarsträng och bruna ögon. lugg och spenslig fågelkropp. krossade tomater på hallgolvet och sträva mcdonaldsservetter han snodde utan anledning.
han som kom över heltäckningsmattan. En nittiosäng och sladdriga resårer. Luvtröjor. fotsvamp och minnen av hätska nätter.
han som hade en pappa som slog.
han med tafatta fingrar som spelade i band. ett baksäte, en öde grusväg och två kvistar av syren när jag gav upp trots att jag aldrig andats så klart som i hans famn.
han vars nacke jag minns. som naglar man bitit av och spottat ut
dimmnätter och våt ängsmark och hans tankar som ibland band fast mig vid björk och knullade tills gryningen
och så aprilhimlen och en balkong jag aldrig glömmer
hundrafemtiosju dagar av lyckan mot min hud, bitmärken i hans ansikte och oroliga apotekares ögon
han med ständig cigg i mungipan. frånvaro i min famn och james dean som spydde i soffan
han med ängsliga ögon som fimpade mig trots tunna revben och fula tatueringar. han som jag borde ha dumpat först.
han med brösthår och espressomaskin. nagelband och mössa i handen när han förklarade att han var min
han utan katt men med kontanter
han vars namn jag inte minns. men som med korta fingrar och örhänge gjorde min blick öm.
han med varma händer och skrattet, pennorna och eftertanken
trappuppgångar och duschhandtag och han med mjuk mjuk hud och mascarakladdiga påslakan
han med stubbkinder och hinkar vid sängen. rakad skalle men bedjande händer
han med bläckstinna fingrar. ärr. flimmerhår och sträva revben
poeten som citerade winnerbäck. han som ritade av mig när jag sov. han som aldrig kom hem. Och så han som skulle bli författare.
han som skrattade åt mina skämt. som smekte min kind i sömnen. han som redan har fått barn.
han som tydligen var moderat. han med spräckta knäskålar. han som ljög om allt utom om mig.
han med sedlar i fickorna. Han som var entreprenör. Han som gav upp. han jag hör om ibland
han som syns i vimlet. Som jag låtsas inte se när vi stöter på varann. han som inte såg mig alls
han utan hund med uthållighetens klagan. seniga armar och keps inomhus
han med det tunna håret och fräknar i kollektiv som aldrig fick mitt namn
han jag kysst vid en spårvagn en gång
han med kontoladdning, magi och bilradion på.
han med fnisset och pärlorna. som jag alltid minns med röda ögon.
han som borstade tänderna fast han grät
hon med minnena av var och en. Tjugosju kuvert med slickade frimärken. Bortglömda adresser och stickrepliker.
Kyssar åter avsändaren.
Förlorare på rad och sist ut hon.
Tomhänt.