Knut, kände jag väl.
Knut, kände du väl.
Men du, Rut, dej är det ruter i.
Du vill ha, liksom jag.
Och inte förbli.
Du vill Ha knut, en knut som inte gör Knut på sig själv.
Och jag vill detsamma.
Jag sitter med mitt broderi.
Jag vill detsamma, jag vill inte ha ett brydderi .
Inga problem, det är drömläget.
I drömläget, ska vi bo, du och jag.
Var är det?
Någon sa, att man inte kunde tro,
att man kunde bo, överallt där det var fint.
Dåtiden bär en lykta,
över framtideen som skall.
Ingen av oss skall försmäkta,
Och det var all (t).