när mörkret faller på?
Skogar, slätter, berg
är försvunna och havet
brusar i ett kraftlöst minne

Något vi kallar Livet
drar den tunga ensamheten
med linor flätade av ovisshet
beskådat av tanken som söker
en räddning för stunden
medan tiden andas
ljudlöst i obegripligheten