i skogens utkant
föddes en sommarnatt
en alvmö

en alvmö fager
som en sommarsol
växte hon upp

i skogens utkant
föddes en sommarmorgon
en dvärgapojk

en dvärgapojk
hård som järn
växte han upp

en dag hörde alvmön
ett dånande skrik
när berget skakade

bergatrollet jagade fram
och skulle alvmön fånga

i grottan hörde dvärgapojk
ett jättedån
när bergatrollet skakade

just när bergatrollet
skulle slå alvmön
i bojor

just då såg dvärgapojk
alvmön för första gång
och kär han bekom

när alvmön såg dvärgapojk
blev hon lättad
och honom kär

dvärgapojke slog
med nysmitt dvärgastål
trollet i band

dvärg och alv
famnade varandra
i livslycka

men lyckan varade
inte länge förrän
alvkungen ficka veta

och mön förbjöds
dvärgapojk träffa

men lyckan vara
inte länge förrän
dvärgakungen fick veta

och pojken förbjöds
alvamön träffa

men säg de järn
som kärleken kan hindra
och de möttes i
skymningsljus

men ack deras kärleksmöte
gick inte obemärkt
och dvärgapojken fick
smaka alvapil

och alvamön sörjde
och tog sitt alvaliv
med hans kniv